Känslor

   

Har du koll på alla dina känslor?

Vi har våra tankar, våra känslor och vår kropp. Är dessa i samspel med varandra, har vi förmodligen en bra balans och kan både uttrycka tankar och känslor och använda vår kropp på ett optimalt sätt.

 

Ofta är det dock några av dessa funktioner som är mer dominerande än andra hos oss. Vi kanske mår ganska bra i vår kropp och har ett flöde av tankar men har inte lärt oss att bli medvetna om våra känslor. Detta är ett ganska vanligt scenario. Som små har vi kanske omedvetet inte fått känna vissa känslor och har helt enkelt inte övat upp vår förmåga att varken sätta ord på känslan eller uppleva den (känna känslan).

 

Det är vanligt att föräldrar för över till sina barn att vissa känslor är bättre och mer värda än andra. Det lilla barnet har helt enkelt fått positiv uppmärksamhet och bekräftelse när det skrattat och varit glad. Om barnet däremot varit ledsen, eller ännu värre arg, har detta kanske antingen negligerats eller fått negativ uppmärksamhet. Kanske har föräldern eller någon annan vuxen sagt till barnet när det gråtit ”seså, inte gråta nu, det går över” eller ”det var väl inte så farligt, upp och hoppa igen”. Kanske barnet på något sätt blivit bestraffat när det visat ilska – fått gå in på sitt rum, blivit avvisad av mamma eller pappa eller blivit bestraffad med verbal ilska eller fysiska slag. Detta har i så fall gjort att barnet har förstått att dessa känslor inte är bra och inte får uttryckas för då får det en negativ konsekvens och jag som barn blir inte bekräftat i hur jag känner.

​

Affekt - känsla - emotion

Känslor är från början affekter, dvs. de finns med oss när vi föds och är en biologisk process i hjärnan, som en instinkt. När det händer olika saker, sätts olika affekter igång. En affekt blir till en känsla när vi blir medvetna om den. Tillsammans bildar en affekt och en känsla det som kallas en emotion. Här kommer våra tankar in med reflektioner och minnen som kan påverka affekten ifråga.

 

Emotioner kan vi lära oss att kontrollera på olika sätt. Blir vi medvetna om dem kan vi välja hur vi vill hantera och reagera på en situation. Är vi inte medvetna men har fått med oss sedan barndomen att vissa känslor är farliga att visa, kommer vi hålla tillbaka dessa känslor. Känslorna kommer att finnas inom oss, trots att vi inte alltid har kontakt med dem.

​

Känslorna kan hjälpa oss i livet

Om vi lär oss att beskriva och uttrycka våra känslor, både inom oss och för andra, kommer de att kontrollera oss mindre och vi kommer att må bättre. Håller vi istället tillbaka våra känslor utan att uttrycka dem och inte låtsas om dem, har de en tendens att växa. De pyser eller pressar sig upp till ytan med en kraft, likt en badboll som tryckts ner under vattnet, när helst de vill.

​

En del i att vara människa är att man känner saker. Kan vi lära oss att sätta namn på känslorna och uttrycka dem, blir de istället verktyg som kan hjälpa oss att bättre förstå oss själva och andra.

Känslor har funnits i alla tider för att hjälpa oss människor att agera på ett sätt som har betydelse för vår överlevnad. Våra känslor kommer från de nio grundaffekterna här nedan, som är biologiska, instinktiva processer. Detta gör att de inte kan värderas som varken positiva eller negativa eftersom de finns där antingen vi vill det eller ej för att hjälpa oss i rätt riktning med sitt budskap.

Ofta vill vi värdera vissa känslor som mer positiva och helst känna de hela tiden, t.ex. glädje men alla känslor är lika mycket värda. Ingen känsla är mer rätt eller fel utan du känner det du känner, helt enkelt.

​

Det är också du som har ansvar för dina känslor, dvs. det du känner. Andra personer och situationer kan trigga igång dina känslor och vissa människor kanske även medvetet är elaka men det du känner är fortfarande dina känslor och ditt ansvar. Vad en annan person känner är den personens känslor och ansvar. Du kan ändå vara inkännande mot andra men varje person känner just sina känslor och har ansvar för dessa.

   

Du kanske ofta känner dig arg, kränkt, ledsen, avvisad eller övergiven. Enligt känsloforskaren Lisa Feldman Barrett är det du själv som både skapar dessa känslor och är ansvarig för dem. Det positiva är att hon också menar att du kan ändra på dessa känslor, vilket hon skriver om i sin bok ”Så skapas känslor”.

Barretts känsloforskning visar på att vi genom våra tidigare erfarenheter skapar känslomässiga inre konstruktioner, med hjälp av såväl hjärnan, affekterna och tankarna. I nya situationer reagerar vi med gamla känslomässiga erfarenheter. Se Barretts Ted Talk om känsloforskningen här.

​

Nio Grundaffekter

1. Glädje (kärlek)

Känslan av glädje gör att du vill vara kvar i situationer som är bra för dig och göra det du håller på med. Glädje stärker banden mellan vänner och medmänniskor och leder till utforskande och engagemang.

   

2. Nyfikenhet (intresse)

Nyfikenhet får oss att närma oss något vi uppfattar som spännande eller meningsfullt. Nyfikenheten får oss att pröva och undersöka och är grunden för all lek. Den bidrar till en känsla av mening och sammanhang.

 

3. Överraskad (förvånad)

Förvåning får dig att stanna upp och ompröva ditt sätt att se på livet så att du kan ta in ny information.

 

4. Sorg

Sorg har vanligen med förlust att göra och skapar tid för nödvändig eftertanke. Att stanna kvar i känslan av sorg och gråta ut är avslappnande för kroppen. Sorg kan också leda till nedstämdhet. Man kanske drar sig undan, blir passiv, gråter, grubblar. Sorgen ställer frågor om meningsfullhet på sin spets.

 

5. Ilska

Ilska skyddar dig genom att den får dig att försvara dig mot hot. Att vara arg ger kraft till förändring och hjälper dig att sätta gränser.

 

6. Rädsla (oro)

Fruktan får oss att fly. Vi söker skydd, ber om hjälp eller ger upp och blir passiva. Rädsla får oss att undvika fara och hjälper oss överleva när vi står inför hot eller krafter som är större än oss själva.

Ett vanligt problem idag är när rädsla gör oss passiva trots att det vi upplever inte är något reellt hot. Överflödet av information får många att känna oro för problem som i själva verket inte alls hotar oss på något personligt vis.

 

7. Skam

Skam brukar upplevas som en mycket obehaglig känsla och fungerar som social kontroll. Den är avsedd att hindra oss från att bryta mot sociala regler eller gå över andras gränser.

Känslan av skam sitter i hela kroppen och blir ett problem först när den är obefogad. Till exempel om du skulle skämmas över din kropp, att du tror att du inte duger, eller om du jämför dig med andra på något annat orimligt sätt.

   

8. Äckel (avsmak)

Känner vi lukten av sur mjölk, skjuter vi den instinktivt ifrån oss. Det har med lukten att göra och får oss att grimasera. Känslan sitter i mage och svalg och hindrar oss från att äta eller dricka något som kan vara skadligt för oss.

 

9. Avsky (förakt)

Avsky är en känsla som kan påminna om äckel med skillnaden att känslan mest sitter i bröstet. Liksom skam och äckel får den oss att undvika något vårt undermedvetna uppfattar som skadligt.

​

​